Fina fyrar i sverige
Sex fyrar att se på semestern
Magnus Rietz är fyrfantast (farolog), fotograf och författare till flera böcker om fyrar. Hans senaste bok heter ”Fyrar runt Östersjön”. Han säger att fyrarna, trots digitala navigationssystem, fortfarande har betydelse för sjöfolket. De fungerar som fasta referenspunkter.
– Det är olika synsätt i olika länder. I vissa länder, som Polen och Tyskland, anses de precis lika viktiga som tidigare. Det är mest i Sverige som man har tagit en del fyrar ur bruk, men man tar inte bort dem. De är tills vidare släckta.
Magnus Rietz var med och grundade Svenska fyrsällskapet på talet, och har därigenom varit med om att återtända ett tiotal fyrar. Själv blev han intresserad av fyrar när han som barn seglade med sin pappa och han fortsatte att segla som vuxen och tyckte om att fotografera fyrar.
I dag finns ett hundratal större svenska fyrar som är i bruk i olika grad. Men alla svenska fyrar är automatiserade och obemannade. Även där en skillnad mot exempelvis Polen och Tyskland som fortfarande har bemannade fyrar, enligt Magnus Rietz. Holmögadd var den sista svenska fyren som avbemannades, år
– Människorna som vaktade fyrar hade hela sitt eget liv
Bo vid fyr
Fyrar och kulturfastigheter
Dessa ska underhållas med respekt, långsiktighet och hållbarhet. Som statlig fastighetsägare har vi ett stort och viktigt uppdrag i förvaltandet av vår skatt med kulturmiljöer.
Sjöfartsverkets fyrar och fastigheter
Sjöfartsverket ansvarar för cirka 1 fyrar runt om i Sverige. Det innebär fyrunderhållsarbete i form av modern teknik, funktion och säkerhet för den moderna sjöfarten. Vi har fastigheter samt cirka byggnadsverk på ofri grund. Av dessa är 38 platser och cirka byggnader statliga byggnadsminnen (SBM) enligt ”Förordningen om statliga byggnadsminnen” (). Det är vårt ansvar att underhålla och vårda dem på rätt sätt för all framtid. Många av de byggnader och fyrar som är byggnadsminnen används fortfarande, något som är viktigt och bra för dess bevarande.
Vårdprogram för långsiktig hållbarhet
Dagens största hot mot kulturmiljöerna är klimatförändringar, främst extremväder och havsnivåh&oum