Lagar arvsrätt

Rättvis Arvsfördelning

Arvsskifte existerar en huvud del från arvsrätten inom Sverige samt innebär fördelningen av ett avliden persons kvarlåtenskap mellan arvingarna. Processen kan artikel komplex samt känslomässigt laddad, vilket utför det viktigt att förstå de juridiska aspekterna samt praktiska stegen som existerar involverade. inom denna nyhet kommer oss att utforska arvsskiftets olika faser, relevanta lagar, samt ge modell på hur det förmå gå mot i praktiken.

Vad är Arvsskifte?

Arvsskifte är den process genom vilken ett avliden persons tillgångar samt skulder fördelas mellan arvingarna. Detta sker efter för att bouppteckningen äger upprättats samt godkänts från Skatteverket. Arvsskiftet kan ske antingen genom en överenskommelse mellan arvingarna eller genom en domstolsbeslut om detta uppstår tvister.

Viktiga Begrepp

Bouppteckning: enstaka förteckning ovan den avlidnes tillgångar samt skulder.
Arvingar: Personer som äger rätt för att ärva i enlighet med lag alternativt testamente.
Testamente: en juridiskt papper där den avlidne uttrycker sin vilja om hur kvarlåtenskapen bör fördelas.
Skiftesman: enstaka person såsom utses från domstolen till att genomföra arvsskiftet angående arvingarna ej kan enas.

Lagstiftning och Regler

Arvs

Lämna dina uppgifter för en 10 minuters fri rådgivning!

Arvsordning‍

‍
Familjemedlemmar och släktingar som har rätt till arv från den avlidne kallas för arvingar eller arvtagare. Arvingar har arvsrätt enligt en arvsordning. Arvsordningen går efter släktskap (parental) enligt parentelprincipen. Varje grupp av arvtagare kallas arvsklass och det finns tre arvsklasser.

Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn, vilka kallas bröstarvingar. Bröstarvingarna ärver i första hand. Om någon av barnen har dött tidigare eller avstår från sitt arv, träder hans eller hennes barn i sitt ställe. Detta kallas istadarätten. Bröstarvingar ärver vad som kallas arvslott. Om den avlidne har två barn är varje barns arvslott 50% av den totala kvarlåtenskapen. Varje “gren” inom en arvsklass har rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen enligt stirpalgrundsatsen. Testamente kan inskränka på arvslotten, men bröstarvingar har alltid rätt till en laglott, vilket är hälften av arvslotten. I detta fall innebär det att laglotten är 25% av den totala kvarlåtenskapen.

Den andra arvsklassen består av i första hand föräldrar och i andra hand syskon till den avlidne. Arvtag

Ärvdabalk ()

SFS nr:
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L2
Utfärdad:
Omtryck: SFS
Ändrad: t.o.m. SFS
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

1 kap. Om rätt att taga arv

1 § Arv kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död; dock må barn, som är avlat dessförinnan, taga arv, om det sedermera födes med liv. Är fråga om rätt till del i boet efter arvlåtarens efterlevande make, skall hänsyn tagas till tiden för makens död.2 § Är arvinge till den, efter vilken arv fallit, jämväl avliden, och kan bevis ej förebringas att han överlevat arvlåtaren, skall med arvet så förfaras som om han icke överlevat denne.3 § Utländsk medborgare må lika med svensk taga arv här i riket. Är i annan stat svensk medborgare icke likställd med inlänning i fråga om rätten att taga arv, eller måste han där vidkännas större avdrag än denne, äger Regeringen förordna att motsvarande inskränkning skall gälla för den statens medborgare här i riket. Lag ().

2 kap. Om skyldemans arvsrätt

1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar).Arvlåtarens barn taga lika lott. Är b